SOFIE

jag behöver ett lyckorus. lite fjärilar i magen.
hade vart gött.

tänk inte framåt.
tänk inte tillbaka.
tänk nu. lev i nuet...

nu kokar jag kaffe. har precis kommit hem, tog en jogging tur till solariet, sola, och joggade hem.
sprang in på bunnpris för att växla, möttes av den otrevligaste kärringen ever. 
- hej, skulle jag kunna få växla?
- nej, och föresten har vi inte öppnat än, så verkligen inte!!.. ond blick...
aaaarggghhhhhhhhhhhh..

ska jag snart dra mig till jobbet. min sista dag i jessheim today.
sjukt jobbigt att pendla dit. så de ska bli skönt..

idag ska jag bara tänka, idag, idag, idag.. inte vad som kommer hända imorn...
idag, idag, idag..
 

idag vaknade jag av solen i ögonen. hääääääääääärligt.
klockan var ju dock 7.30, men solen ska vi inte jaga bort nu när den äntligen är här.

jag tycker alla människor förändras mellan vinter och sommartid.
de är som att på vinter stänger alla in sig i en liten bubbla och låssas som omvärlden inte finns, men så fort solen och värmen kommer spricker bubblan, och alla är glada och lyckliga!
är vintern verkligen så deprimerande? och varför?
finns de så lite för oss människor att göra på vinter? eller är de bara för att vi ogillar kylan?

jag känner på mig att jag inte kommer vara hemma så mycket efter jobbet de kommande månaderna.
och de betyder mindre datasittande.
mindre face. mindre blogg.
jag ska leva lite nu.
ge mig en öl!!!!!!! de är sommar!!!

lite känsla..

längtar tills jag är tillbaka på jobbet och får fräscha upp mig igen.
känner mig lite sleten. typ.

jag är ingen människohatare. jag försöker tycka om allt och alla.
men ibland blir jag ledsen på vissa människor. och de gör mig arg.
men ingen kan förstöra en dag som den här..

så tack för mig. nu väntar paradise hotel och vaniljte.

this is love.

jag tror att jag är superwoman.
jag ska alltid vara överallt, aldrig missa något, ställa upp hit o dit. vara positiv och gla, och sprattla av energi.
det är sofie.
jag.
sån är jag.

men ärligt, så har jag inga superkrafter.
jag kan inte flyga.
jag kan inte springa i 100km/h
jag har heller inga pippi-muskler.

detta gör så att de slutar som idag.
idag har jag kämpat in i de sista.
men kroppen orkade inte mer.

huvudet spängs snart, mina mandlar är stora som tennisbollar, och hur hög min feber är vill jag inte veta.
JAG HATAR ATT VARA SJUK.
GUD GE MIG KRAFT!!!


chi chang, ska göra så att jag får min energi tillbaka..


jag är ingen superwoman.
helvete!

"Goda tankar bär god frukt, dåliga tankar bär dålig frukt - och människan är sin egen trädgårsmästare"


mitt hat mot att bära jeans och skjorta måste ha med min barndom att göra.
sorry mamma, men detta är nog ditt fel.

när jag skulle ta mitt första skolfoto så bestämde min mamma vad jag skulle ha på mig.
min envishet har jag fått från mor. och den gången fick hon sin vilja igenom.
efter många om och men
ett par ljusa, baggy jeans, med rosor på kanten av fickorna och en sjukt obekväm vit skjorta som man kunde knyta i halsen.(skolfotot blev ju dock ett av min bästa)
efter de tog jag inte på mig jeans förän i 10år ålder.
dom slet jag inte direkt ut dom heller.

jag tackar gud för att leggings kom till modevärlden...YESYESYES

idag hade jag på mig jeans.
sjukt obekvämt, men sjukt snygg..
en gång i månaden går de fint att lida pin..


nu har jag packat, och om en halv timme drar jag...





.